Det ser ut som glädje
Vi skrattar.
Vi skojar.
Vi driver med varandra.
Och ibland känns det lätt.
Som glädje.
Men stanna upp ett ögonblick.
Känn efter.
Är det verkligen glädje –
eller är det något annat
som bara har samma yta?
När glädje blir hård
Det finns en form av humor som bär något annat under.
En hårdhet.
En skärpa.
En distans.
Den kan låta som skratt –
men känns inte varm.
Den kan handla om att trycka ner, skoja på någons bekostnad, skydda sig själv eller slippa känna något djupare.
Och det kan vara så invant
att man inte ens märker det längre.
Den genuina glädjen
Genuin glädje är annorlunda.
Den är mjuk.
Den är varm.
Den bär inte någon annan på sin bekostnad.
Den behöver inte vara högljudd.
Den kan vara stilla.
Men den känns.
I kroppen.
I hjärtat.
Och när du är i den
finns det inget behov
av att försvara dig.
Att börja urskilja
Det här handlar inte om rätt eller fel.
Det handlar om medvetenhet.
Att börja lägga märke till:
Vad känns varmt?
Vad känns kallt?
Vad öppnar mig?
Vad stänger mig?
Och utan att döma
börja välja lite annorlunda.
Din frihet i detta
Du får skratta.
Du får vara lätt.
Men du får också känna skillnaden.
Och när du gör det
öppnar sig något.
Du kan börja välja
den glädje
som faktiskt bär dig.
Sammanfattning
Allt som ser ut som glädje
är inte glädje.
Men du kan lära dig
att känna skillnaden.
Och när du gör det
får du ett val.
Att stanna i det som skyddar
eller
att öppna upp för det som verkligen känns.
Lev väl
Frifararen //AnnCatrin
